Energieffektivitetskraven för byggnader blir allt hårdare – målet är totalt nollutsläpp

EPBD-direktivet, som trädde i kraft första maj, ställer nya krav på lagstiftningen i EU:s medlemsländer. Uppdateringen av energieffektivitetsdirektivet stödjer minskningen av koldioxidutsläppen inom byggsektorn. Taltekas CTO Juhani Hyvärinen anser att tidsmålen för reformerna är ambitiösa.

Juhani Hyvärinen är teknikansvarig på Talteka (Föreningen Finlands fastighetstekniska industri och handel) som är medlem i Rakennusteollisuus RT. Han har följt utvecklingen av nationella och internationella regelverk under lång tid och har varit delaktig i att föra fram branschens gemensamma åsikter till EU:s officiella nivå.

Nordiska länder före i byggtillsyn

Målet bakom det uppdaterade direktivet är att hela byggnadsbeståndet i EU ska vara utsläppsfritt år 2050. Juhani Hyvärinen bekräftar att framför allt i Finland, men även i Sverige och Norge, har inomhusmiljön och energieffektiviteten i byggnader traditionellt sett reglerats mer än resten av Europa på nationell nivå.

– I Finland finns det relativt exakta krav för ventilation av byggnader samt för vatten- och avloppssystem. Innetemperaturen i byggnader respektive kyla har inte tidigare på samma sätt varit i fokus för lagstiftarna. För oss har det som krav i regelverket räckt med att temperaturen i bostäder och offentliga utrymmen är 18–32 grader, även om förväntningarna på inomhustemperaturreglering är betydligt hårdare.

EPBD-direktivet uppdaterades – ett hot eller en möjlighet

Energieffektivitetsdirektivet anger att senast i början av 2030 ska nya byggnader vara helt utsläppsfria. Hyvärinen påminner om att direktivet endast är en order om att ändra nationell lagstiftning. I detta fall måste EU-länderna, inklusive Finland, stifta egna lagar och förordningar så att de träder i kraft våren 2026.

– Det nya direktivet fokuserar på energieffektivitet. Ett annat centralt tema är utnyttjandet av förnybar energi. Nyckelordet är en nollutsläppsbyggnad, det vill säga en byggnad som inte ger några koldioxidutsläpp från fossila bränslen.

Enligt direktivet ska hela EU-regionens byggnadsbestånd vara utsläppsfritt år 2050. Är detta ett hot eller en möjlighet?

– Tidtabellerna är väldigt tajta. Nollutsläpp beror förstås också på vilken typ av energi som finns tillgänglig. Men det räcker förstås inte ensamt. Samtidigt måste byggnaden förbruka lite energi. Stat, städer och kommuner står inför riktigt stora ekonomiska åtaganden. Reparationsbyggandet kräver både investeringar och en motsvarande kompetent arbetskraft, framhåller Hyvärinen.

Lagliga föreskrifter om mätning av inomhusmiljön

Juhani Hyvärinen uppger att gällande ventilationsaggregat kommer kraven genom olika regelverk (ekodesign). När det gäller energieffektivitet är det viktigaste att aggregaten inte slösar energi och att värmeåtervinningen fungerar korrekt.

– Övervakning av inomhusmiljön blir ett nytt krav i EPBD. Medlemsstaterna måste ställa kraven i nationell lagstiftning. Hittills har Finland saknat bland annat en luftfuktighetsgräns. Med klimatförändringar kommer utomhustemperaturerna att öka, så den övre gränsen som ges för temperaturen är redan för hög för boendekomfort. På samma sätt är inomhusluften på vintern ofta för torr på grund av uppvärmningen, vilket kan leda till hälsoproblem.

– Ventilationsanordningar är en central del av inomhusklimatet och tillverkare måste ta hänsyn till de nya kraven.

Byggnadskontroll behövs

Hyvärinen påminner om att ändrad lagstiftning också kräver att byggnadsinspektörer har ny kompetens. Det kommer nya tekniska krav inom byggtillsynsområdet, vilket gör att det finns behov av att diversifiera kompetensen.

– När målet är att göra hela byggnadsbasen utsläppsfri är 25 år en kort tid. Den största påverkan kommer från reparationskonstruktion och hur man går vidare med det. Privata fastighetsägare är trots allt inte skyldiga att genomföra tvångsrenoveringar, men direktivet uppmuntrar reparationer som kan leda till lägre energiräkningar och därmed öka värdet på fastigheterna.

Närmare bestämt kommer de ansvarsfrågor som det nya direktivet medför att definieras i föreskrifter som utfärdas med stöd av den reviderade finska anläggningslagen. Ändringarna i bygglagen ska träda i kraft senare i år. Regeländringarna ska vara gjorda senast sommaren 2026.

27.5.2024