Verkställande direktör Mervi Ahola leder Finlands Inneluftsförbund, som aktivt har delat information i Finland i över 30 år. Ett bra inomhusklimat är summan av många faktorer och det bedrivs ständigt ny universitetsforskning i ämnet. Förbundet är en viktig länk för att öka dialogen mellan forskare inom byggbranschen och de som behöver information.
I de nordiska länderna har kravnivån på byggreglerna traditionellt sett varit högre än i övriga Europa. Till exempel i Finland innehåller de också minimikrav för ventilationsluftmängden i byggnader. Det är i verkligheten dock svårt att verifiera genomförandet av praktiken.
VVS-branschen är en kombination av teknik och närhet till människor
Mervi Ahola från Finlands Inneluftsförbund har praktiskt taget sysslat med inneluftkvalitet under hela sin arbetskarriär. Vi bad henne berätta vem som egentligen ansvarar för bra inomhusluft. I början av intervjun får vi höra vad som gjorde att hon valde bli civilingenjör i VVS-branschen.
– I början var jag intresserad av kombinationen av teknik och närhet till människor. Inomhusluften är bra när du inte ens märker det. I detta fall ger det mänskliga inflytandet och den förvärvade erfarenheten och kunskapen en annan dimension till tekniken.
– När ämnet diskuteras är det bra att först verifiera vad som menas med olika termer. När man talar om inomhusluftens kvalitet inkluderar det automatiskt eventuella föroreningar. Utöver renlighet inkluderar inomhusklimatet även termiska förhållanden. På motsvarande sätt täcker inomhusmiljön även belysning och akustik utöver ovanstående, utvecklar Ahola.
Samtidigt framhåller hon att ventilationen spelar en betydande roll för att skapa god inomhusluft, men lika viktigt är skicket på byggnadernas konstruktioner och underhåll av dem under deras livscykel.
Vem tar ansvar för inomhusluften?
I den offentliga diskussionen tar man lätt upp inomhusluftens kvalitet i samband med problem som mögelskadade byggnader.
– Det här är ett känslosamt ämne och artiklar som får synlighet i media/sociala medier påverkar även opinionen. När det gäller bästa praxis skiljer det tydligt människor emellan. Vårt mål i förbundet är att ta fram faktabaserad information för att stödja lösningar. Idag till och med ända ner till konsumentnivå.
Ahola påminner om att föreningen verkar opartiskt och har nätverkat med många olika organisationer, näringslivet och myndigheter. Universitetsforskare inom byggbranschen samt fastighetsförvaltare finns representerade i föreningens styrelse.
– Ja, bra inomhusluft är en angelägenhet för alla parter under fastighetens livscykel, men ytterst är det fastighetsägarens ansvar. Ansvaret börjar ju hos kunden, med andra ord vilken typ av kvalitetsnivå som krävs. Och därifrån flyter det till arkitektens och VVS-konstruktörens skrivbord och vidare till entreprenören. Efter byggnationen är det viktigt att väsentlig information om fastigheten överförs till underhåll, vars uppgift är att se till att förhållandena förblir goda även vid användning. I hela kedjan behövs kommunikation mellan parterna. Om det görs misstag under byggskedet, eller rätt utrustning installeras felaktigt, går det inte att nå framgång, sammanfattar Mervi Ahola.
Ahola betonar hela kedjans ansvar lika. Även den sista i kedjan, dvs. användaren av fastigheten bär sin del av ansvaret.
– Lokalernas användare och boendes livsstil påverkar givetvis kvaliteten på inomhusluften. Att dessutom försumma underhållsåtgärder och nödvändigt underhåll kan snabbt förstöra en välplanerad och -byggd helhet.
Finnish Society of Indoor Air Quality and Climate (FISIAQ) är en ideell förening som främjar arbetet för en hälsosam och behaglig inomhusluft och ett bra inomhusklimat. Föreningen tillhandahåller information från forskning till praktik och utbildar användare och ägare av byggnader för att upprätthålla ett bra inomhusklimat. FISIAQ grundades 1990 för att organisera Indoor Air Conference 1993.
